si
är en mycket lycklig flicka.
du renoverade min sikt
varm sommarnatt. ensam. cigarett efter cigarett. vinglas efter vinglas. sittandes på en filt i det fria. bara himlen och tomma intet. tankar. räddningen. då.
iskall vinternatt. ensam. cigarett efter cigarett. en öl. ståendes på en tom asfaltsväg. bara himlen och tomma intet. tankar. räddningen. nu.
/FALLSKÄRM/
/youngblood/
"vilda hästar sparkar snabbare än mitt hjärta slår"
/smile dude!
Tittade på tvåan idag, när jag åt min goda hemmagjorda - fantastiska - extraordinära skål med pasta och tomatsås, och tror att jag fann samhällets stora kämpe, kvinnan som ska få undervisa mina (ehm...) framtida (ehm...) barn (smil). En kvinna med de rätta ambitionerna, med det rätta konceptet för att få barn att lära sig. "Jakten på det demokratiska klassrummet" hette avsnittet, där hon arbetade på Manhattan New School. Denna fantastiska kvinna tog med sig barnen på utflykter, hade research groups, barnen fick välja ämne och sedan bjuda in någon kunnig för att ställa frågor - intervjua. Barnen fick anteckna allt och deras anteckningar sammanställde hon sedan till en bok, en bok i veckan, som användes till läsövningar - fantastiskt! WOW!
/what we could have been. if we grew along, not apart/
bakisångesten äter upp mig innifrån. känns som om jag tittar på en persons liv från ovan, samtidigt kan jag känna alla känslorna som personen upplever. lever inte riktigt i nuet antar jag. tror att gårdagen gjorde mig mer osäker på mig själv än någonsin. fruktansvärt dumt och sant. att inte vilja bete sig som man gör kanske inte är den finaste känslan, önska att man är någon annan - ännu sämre. nu ska jag somna och önska att en ny istid är påväg.
/mmmmmm/
du fattas mig.
/sjunger och mimar, dansar och leker följa john/
/missu/
man växer tydligen som människa när man lär sig att ta hand om sig själv. men det var så mycket finare att ha sitt bästa kompisgäng att dela allt med, reflektera med, finna lösningar eller bara vara. älskade vänner på andra sidan jordklotet; jag saknar er så det gör ont, sådär att jag måste kippa efter andan, tårka tårar och snyta mig. tänker tillbaka på sommaren, åren - höstterminen i sjuan när vi lärde känna varandra, ni är så fina. ni gör mig så glad. alla minnen. åh.
/ENMETERFÖRMIG/
/tjatja/
Skoja bara, alldeles för svårt. Nu ska jag dricka upp kaffet under en filt.
/HEROINE/
Ok. This is it. I have had enough. You are not the guy I want to spend anymore lovable moments with. Those words you said, I will never forget them. Your smile when you talked about her. The same smile you had been giving me. Your eyes full of expectation. I will never forget the look of how you ran down the stairs to catch that girl. You had my heart stop beating, loose my breath. You turned me into this helpless little girl that just could not resist tears and screaming on my way home. You made me feel like you did not care for me in any way. Like I was nobody.
You can try your very best to have me longing for you and make me jealous, and you will probably succeed at first. But I know I am strong enough to put this all behind, I will try my hardest and I will come off. I am not going to wonder why you are acting like a douche bag, not worry about why you have not been answering my text messages or calls. You fucked up every inch of me that day. But I will strike back, I will be my own heroine.
/speechless lalala/
for iväg till prag för en långweekend med syrran och co, och kom hem i söndagskväll. njöt av att kunna strosa hela dagarna längs gatorna i staden. alla dagarna såg ungefär ut såhär: göra sig i ordning, äta frukost, ut på äventyr, ta buss eller spårvagnen till the square, strosa runt lite och kika, stanna för att dricka en kopp kaffe på en uteservering, gå vidare, titta in i en av tusen kyrkor, stanna för en liten lunch, promenera över charles bridge, kika på museum/fler kyrkor/slott, kaffe på en bänk och titta på människor osv. En till gemensam nämnare för alla dagar var att under middagarna åt jag alltid för två-tre personer, aldrig lagom (enbart för att de låg så mycket på tallriken, och man ska ju inte slänga bort mat!!!) nåväl. helt underbara dagar i en helt underbar stad, som jag skulle kunna besöka minst tusen gånger till.
nu ska jag se hur kakan mår i kylskåpet, hojt!
/ben howarrrrd!/
införskaffade lion igår till bebis, måste säga att det inte är samma bebis anymore. det är version 2.0!
massa kramar!
vet bestämt att jag hade en helt underbar och mysig kväll i onsdags, med två riktigt galna. & fina. tack!
/imörå/
/DETÄROKATTKÄNNA/
kära vänner,
vareviga gång jag känner mig sorgsen över något, litet som smått - det får kännas hur j*vla patetiskt som helst - men varje gång tvingar jag mig till att se det
här underbara klippet. jag tvingar mig själv för att inte låta mina känslor ta över min kropp ibland. vare sig det fungerar eller inte under tiden så får de där minutrarna mig att börja hoppas igen. det spelar ingen roll att känslorna tar över lika snabbt som klippet tagit slut, för under tiden hinner mina tankar alltid flyga runt i världen till personer som; kommer ha - har - haft det jobbigare, en mer avgörande tid i livet. det får mig även att förstå hur viktigt det är för mig att få känna efter ibland, och inte minst tänka efter. byta perspektiv. nåväl, kära vänner. se klippet, och få tankarna att sväva en stund.
det är ok att känna.
/tillsammans/
I can see it from above. Four broken-hearted girls, young women. Trying their hardest not to
fall to the ground, helpless, lonely. Making an effort to help each other. Being strong for one
another - at the moment. I can nothing but hope, that all their problems will disappear. But
in order for that to happen these four women will have to stop running away. It's time to make
a change. From now on, one of you will have to try even harder to remain in place when
problem's occur. You can do it.
/i can't take no more/
Never thought I would be in this position. Remembering every touch, every single word. How
my heart always raised when I looked into your eyes. Our sharing of cigarettes and serious talk.
Laughter. Kisses. Hugs. Your hands around my body when spooning. Your smell.
For the past seven months, my world has been revolving around you. Even though your world
didn’t seem to have anything to do with me in it during this time, until yesterday. Telling me
that you have to fix things, that you’re not perfect-but you’re willing to try, how you are longing
for my hugs. Ending the conversation with me asking where you are-without an answer. Texted
you this morning, asking if your night had been a bit hazy-no answer.
You have been making my mind go crazy for seven months, still are. With this being the worst
time ever. I want you, I want to try. Me standing here with my hands down, ready to take the
punch. I want to know if you’re willing to try, or if these precious times together for me, have
been nothing but a good way to spend a few hours for you. Let me know, the sooner the better.
/highfive/
tänkte skriva ur mig en massa skit, en massa trista tankar. jag gör en helomvändning. min fina vän gav mig den finaste och mest passande kommentaren alldeles nyss. så istället väljer jag nu att berätta något annat. jag har de finaste vännerna, och just den här vännen tror jag kan mig bättre än jag själv. tack mina fina. tack, fina du. tack!
