-

/HEROINE/

Ok. This is it. I have had enough. You are not the guy I want to spend anymore lovable moments with. Those words you said, I will never forget them. Your smile when you talked about her. The same smile you had been giving me. Your eyes full of expectation. I will never forget the look of how you ran down the stairs to catch that girl. You had my heart stop beating, loose my breath. You turned me into this helpless little girl that just could not resist tears and screaming on my way home. You made me feel like you did not care for me in any way. Like I was nobody.

You can try your very best to have me longing for you and make me jealous, and you will probably succeed at first. But I know I am strong enough to put this all behind, I will try my hardest and I will come off. I am not going to wonder why you are acting like a douche bag, not worry about why you have not been answering my text messages or calls. You fucked up every inch of me that day. But I will strike back, I will be my own heroine.

2011-10-27 @ 21:48:01 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

/speechless lalala/

for iväg till prag för en långweekend med syrran och co, och kom hem i söndagskväll. njöt av att kunna strosa hela dagarna längs gatorna i staden. alla dagarna såg ungefär ut såhär: göra sig i ordning, äta frukost, ut på äventyr, ta buss eller spårvagnen till the square, strosa runt lite och kika, stanna för att dricka en kopp kaffe på en uteservering, gå vidare, titta in i en av tusen kyrkor, stanna för en liten lunch, promenera över charles bridge, kika på museum/fler kyrkor/slott, kaffe på en bänk och titta på människor osv. En till gemensam nämnare för alla dagar var att under middagarna åt jag alltid för två-tre personer, aldrig lagom (enbart för att de låg så mycket på tallriken, och man ska ju inte slänga bort mat!!!) nåväl. helt underbara dagar i en helt underbar stad, som jag skulle kunna besöka minst tusen gånger till.

nu ska jag se hur kakan mår i kylskåpet, hojt!

2011-10-26 @ 15:04:50 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

/ben howarrrrd!/

införskaffade lion igår till bebis, måste säga att det inte är samma bebis anymore. det är version 2.0!

2011-10-18 @ 11:19:51 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

massa kramar!

vet bestämt att jag hade en helt underbar och mysig kväll i onsdags, med två riktigt galna. & fina. tack!

2011-10-14 @ 20:55:08 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

/imörå/

click

2011-10-09 @ 17:25:07 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

/DETÄROKATTKÄNNA/

kära vänner,

vareviga gång jag känner mig sorgsen över något, litet som smått - det får kännas hur j*vla patetiskt som helst - men varje gång tvingar jag mig till att se det här underbara klippet. jag tvingar mig själv för att inte låta mina känslor ta över min kropp ibland. vare sig det fungerar eller inte under tiden så får de där minutrarna mig att börja hoppas igen. det spelar ingen roll att känslorna tar över lika snabbt som klippet tagit slut, för under tiden hinner mina tankar alltid flyga runt i världen till personer som; kommer ha - har - haft det jobbigare, en mer avgörande tid i livet. det får mig även att förstå hur viktigt det är för mig att få känna efter ibland, och inte minst tänka efter. byta perspektiv. nåväl, kära vänner. se klippet, och få tankarna att sväva en stund. det är ok att känna.

2011-10-05 @ 22:16:33 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

/tillsammans/

I can see it from above. Four broken-hearted girls, young women. Trying their hardest not to

fall to the ground, helpless, lonely. Making an effort to help each other. Being strong for one

another - at the moment. I can nothing but hope, that all their problems will disappear. But

in order for that to happen these four women will have to stop running away. It's time to make

a change. From now on, one of you will have to try even harder to remain in place when

problem's occur. You can do it.

2011-10-05 @ 20:46:08 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

/i can't take no more/

Never thought I would be in this position. Remembering every touch, every single word. How

my heart always raised when I looked into your eyes. Our sharing of cigarettes and serious talk.

Laughter. Kisses. Hugs. Your hands around my body when spooning. Your smell.

For the past seven months, my world has been revolving around you. Even though your world

didn’t seem to have anything to do with me in it during this time, until yesterday. Telling me

that you have to fix things, that you’re not perfect-but you’re willing to try, how you are longing

for my hugs. Ending the conversation with me asking where you are-without an answer. Texted

you this morning, asking if your night had been a bit hazy-no answer.

You have been making my mind go crazy for seven months, still are. With this being the worst

time ever. I want you, I want to try. Me standing here with my hands down, ready to take the

punch. I want to know if you’re willing to try, or if these precious times together for me, have

been nothing but a good way to spend a few hours for you. Let me know, the sooner the better.

2011-10-02 @ 22:36:15 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()